Anita Bdioui har valt att inte kandidera som kommunalråd i valet. Orsaken är bristande politiskt stöd i sitt parti, socialdemokraterna. Så är det, utan stabilt politiskt stöd i sitt parti är det mycket svårt att vara kommunalråd. Så det var rätt beslut att inte kandidera.
Jag har kommenterat detta i andra media, men vill ge en lite färgrikare bild här. Har haft många bataljer med Anita i politiska sakfrågor där vi haft helt olika uppfattningar. Vi tillhör olika partier. Jag skulle inte heller ha gjort samma uttalanden och framträdanden som hon. Men vi har varit överens i många frågor också. Så fungerar den politiska vardagen.
När vi sedan kliver ut från beslutsrummen kan vi ändå umgås som folk, vilket är nödvändigt för att överleva i den politiska miljön. En ömsesidig respekt som faktiskt är normaltillståndet mellan oss politiker i opposition och majoritet. Med Anita har detta varit lätt.
Dessvärre finns det ett inslag som kommer upp i alla sammanhang där en kvinna finns i ledande position och det är inte isolerat till politiken. Kvinnor mäts på en längre skala än män och den innefattar värderingar om klädval, dialekt, sätt att prata, frisyr och sådant som sällan män behöver konfronteras med. De som mäter är oftast män, men påfallande många kvinnor pratar ner andra ledande kvinnors sätt, utseende och klädval.
Har under mina nu ganska många år i politiken sett detta fenomen i stort sett på alla områden jag haft inblick i, då även i mitt eget parti. Trist. På tidigt stadium växer ett tyst samförstånd fram baserat på andra värderingar än de rent politiska. Man skaffar sig ett färdigt lyssnande.
Anita Bdioui är bara en i raden av kvinnor som tvingats ner i den provbänken.
Reinhold Hellgren
Gruppledare C
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar