Då jag slutade bära slips

Mozart hade redan som 34-åring skrivit över 600 verk. Var han kreativ eller produktiv, eller både och? Gunnar Törnqvist, Lund, professor i ekonomisk geografi, hävdar (DN 111214) att kreativ har blivit ett modeord som förväxlas med att vara produktiv. Skillnaden är att du kan vara enormt produktiv utan att för den skull vara kreativ. Just för att kreativ betyder nyskapande. Jag har åtskilliga gånger varit i sammanhang där kreativitet varit svaret på i stort sett varje problem. Låter sig lätt sägas, men sällan göras.

Minns en gång 1999 då jag som företagare i läromedelsbranschen deltog på Riskkapitaldagen på Industrihuset i huvudstaden. På scenen, Olof Stenhammar och andra näringslivsdrakar som predikade kreativitetens och individualitetens lov. Behovet av att gå sin egen väg, att inte gå i flock. När jag tittar mig omkring ser jag en skog av svarta kavajer, skjortor och slipsar. Detsamma på scenen. Bara slipsvalet verkade vara förhandlingsbart. Skrattade med min bänkgranne att här predikas individualitet, kreativitet och egensinnighet av män i uniformer.

Har inte burit slips sen dess.

Reinhold Hellgren
Ordförande i Kultur och Fritidsnämnden
Sundsvalls kommun

Cynismen som värdegrund

Tydligare etiska regler i skolan. Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund skriver på DN debatt 4/11 och kommenteras i nyheterna i P3. Där ställer man frågan till Jan Björklund, partiledare FP, om han tror att KD på detta sätt försöker locka till sig skolintresserade väljare. Ja så här ser det ut, cynismen som värdegrund och utgångspunkt i referat.

Det journalistiska anslaget utgår från att Göran Hägglund suttit och fnulat på hur vi ska nå nya kundgrupper inför nästa val. Javisst, skolan! Herregud! Varför har vi inte tänkt på det? Vi plockar lite näsor från Björklund.

Här bara ett exempel ur vår tid som jag kallar cynismens tid. Snacket i fikarummen, svepande kommentarer i korridorer slängda i steget eller för- och mellansnack under politiska möten. Allt infekterat av den så simpla misstanken att ingen gör eller säger nåt utan att först ha gjort en grundlig kalkyl om röstmaximering. Man gör inget man inte tjänar på.

Alltmer sällan perspektivet underifrån, inifrån om idéer och förslag uppkomna ur en övertygelse och en ideologi presenterade helt otaktiskt just för att man bara måste vara sig själv sann och trogen, oavsett den där röstmaximerarkalkylen.

God Helg


Reinhold Hellgren
Ordf Kultur och fritid Sundsvall

Medborgare Cornelis

Cornelis Vreesvijk använde ofta begreppet medborgare i sina berättelser och sånger om människan och den krångliga jordevandringen. Med emfas och sin säregna tonation befäste han något i oss, en medvetenhet om vår samhörighet och ändå respekt för vår olikhet. Det var aldrig manierat eller kokett, det var tungt, verkligt och viktigt … begreppet medborgare.

Ett begrepp som inte får förväxlas med ordet och förhållandet att vara kund. Du är kund bara just i transaktionen med andra. Transaktionerna kan anta olika former, men vi är fortfarande medborgare. När vi inte utför dessa transaktioner kan vi dock betraktas som potentiella kunder, men dock fortfarande medborgare. Du är kund med vissa, men medborgare med alla. Du är kund ibland, men medborgare jämt.

Kundbegreppet ska i kopplingen till medborgarbegreppet förstås som en inlåning av just detta förhållande, transaktionen. I den situationen har politik och förvaltning en del att lära av näringslivet. Hur man förhåller sig just i kundrelationen, att skapa ett förhållningssätt där tillmötesgåendet och serviceandan är utgångspunkter.

Om det tillämpas väl stärker detta förhållningssätt medborgarnas ställning och status i relation till kommun, landsting och stat.

Mot den bakgrunden framstår för mig den pågående debatten om kund eller medborgare som något löjeväckande.

Reinhold Hellgren
Ordförande i Kultur- och fritidsnämnden

Impulsen som ideologi

Upp till var och en hur den vill leva sitt liv. Känns det igen? Ett standardsvar grundat i frihetsidealet. En bekväm exit för den som flyr ställningstaganden och värderingar. Bara att välja. När ni gjort valet, sker det automatiskt?

Sommaren 2008 ledde den framstående sociologen Christian Smith ett forskarlag som gjorde djupintervjuer med 230 unga vuxna (18-23 år) från hela USA. Resultatet är häpnadsväckande.

Frågorna handlade om rätt, orätt, moraliska dilemman och livets mening. Två tredjedelar kunde inte beskriva nåt moraliskt dilemma de ställts inför. Moraliskt tänkande fanns i de allra flesta fall inte med i tankemönstret. Mord och våldtäkt tyckte de var fel. Men däremot att köra bil berusad, fuska i skolan eller bedra partnern var enligt en majoritet av svaren upp till var och en att avgöra.

En av de viktigaste slutsatserna i forskarlaget var att gemensamma moraliska ramverk är på väg att vittra sönder till en lättvindig moralisk individualism, där jaget är motiv nog. Moraliska bedömningar görs utifrån den känsloläge vi för tillfället befinner oss i.

Impulsen som ideologi.


Reinhold Hellgren
Ordförande i Kultur och fritidsnämnden i Sundsvall

Slumpens diktatur

Minns att jag pratade med en granne efter ett av alla dessa terrordåd i Irak. Vi var överens om att terrorn slår blint omkring sig. Han slutade med att det är skönt att bo i Sverige i alla fall där vi är säkra. Min omedelbara reaktion var att just detta vore egentligen det mest effektiva för terrorister, att trasa sönder tryggheten. Den skenbara. Han tittade på mig något oförstående och mötte med en skeptisk kommentar jag glömt.
Så kom den första attacken av en klant i Stockholm i vintras. Igår var det fullskaleattack i Norge.
Terrorn är vår tids kalla krig. Nu är vi inte säkra på om detta är en ensam galnings dåd. Men det vi kan konstatera är att världen krymper för var dag och inget går längre att blunda för. När vi alla vet är vi alla delaktiga indirekt och med detta följer de mänskliga reaktionerna med skräck, sorg och fördömanden. Även ett moraliskt ansvar att ta ställning och i bästa fall göra nåt konkret. Mot förtryck, orättvisor och terror.
Baksidan av saken är att terrorn får nya måltavlor ju fler länder som lägger sig i. Paradoxen är att vi får samtidigt modigare men räddare samhällen. Under det kalla kriget pratade vi om terrorbalansen, där järnridån definierade spelplanen. I dag finns inga definitioner, ingen spelplan, inga förutsägelser eller avtal som fångar in terrorn.
Terrorn är slumpens diktatur. Därför är den så skrämmande och effektiv.


Reinhold Hellgren
Ordförande i Kultur och fritidsnämnden i Sundsvall

Pånyttfödd av Japanflickorna

Fick en inbjudan till Mangaklubben. Träffar många föreningar och sammanslutningar varje vecka, men Mangaklubben, eller rättare Dragonkai var något helt annat. Helt nytt. Fascinerande! Åtta flickor inleder med Karamelldansen. Musiken är japansk och påminner om dataspelsmusik. En flicka i traditionell japansk kimono och pudrat ansikte, en annan av flickorna i svart siden och röda tofsar. Den tredje i fotsid blå och vit kappa med huva, som en älva. Intresset är Mangaserier och japankultur generellt. De ska fixa konvent i Sundsvall i september. I Uppsala kom det 3000 besökare. Facebooksida för att samla alla och hemsida i lite vidare syfte. Medlemmarna 15-25 år, men inga knivskarpa gränser. Välorganiserade, glada, humoristiska, välartikulerade, vänliga och … jag sa det faktiskt till dom … väldigt väldigt söta. Eller jag skulle nog vilja använda ett annat ord: Charmiga! På vägen därifrån kände jag mig upprymd, hoppfull och pånyttfödd! Höll på att glömma, var tredje medlem i verksamheten är kille, så det så. Reinhold Hellgren Ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Sundsvall

"Nu är det nog världens sista tider igen"

Ja så sa hon, min mormor, Viktoria. Lakoniskt. ”Nu är det världens sista tider igen”. Visst hade hon rätt, ännu mer rätt i dag, och imorgon. Katastrofen i Japan, omvälvningen i Nordafrika och … ja vad ni vill, Nordkorea som håller sitt folk i träldom. Afghanistan där FN-förläggning attackerats. Varje gång en påminnelse om att så här är människan. Självmordsbombare slog till i Stockholm. Viktoria slipper veta. Den nya världen, som ändå är den gamla. Skillnaden är att i dag blir vi pumpade med information om allt detta genom ett otal kanaler. Informationströtthet. Katastroftrötthet. Frågan är om vi är mer chockade än Viktoria över sin tid. Tror inte det. Kanske lite större osäkerhet just för att världen har krympt på alla vis. Vi anpassar oss till hur det är, eftersom vi måste. Som då. Livet rullar på, tills något händer alltför nära. Alarm, debatt, åtgärder, konsolidering, lugn och slutligen glömska. Så funkar vi. Reinhold Hellgen Ordförande för Kultur- och fritidsnämnden i Sundsvall

Utan mig är ni ingenting

”Utan er är jag ingenting”, ja så sa han faktiskt till alla som röstat på honom. Han den där käcka killen Saade som vann finalen i Melodifestivalen. Utan röster ingen vinst, men fortfarande en talangfull artist eller … ? I och för sig är det inte lätt att få en mick upp i ansiktet just efter en seger med förväntan att säga nåt snärtigt, eller snarare uttrycka sina känslor i ord. Tanken häftar ändå fast, de som inte fick så många röster, vad är de då?

Tävling i musik förvrider perspektiven. Utan kunder inget företag. För bakom Saades spontana tillrop finns naturligtvis något större, en tidsanda där publikmätningar och anpassning till tittarnas, kundernas, lyssnarnas preferenser och behov avgör livslängden på objektet.

Men egentligen kan vi ju vända på saken lika väl. Utan artister, ingen publik. Jag kan tänka mig Marie Serneholts fria programledarfall när Saade riktar sig till svenska folket: ”Utan mig är ni ingenting”.

För övrigt tycker jag Swingfly skulle av vunnit.

Reinhold Hellgren
Ordförande i Kultur och fritidsnämnden
Sundsvall

Hur man stampar in fördomar

Nya ordföranden. Nya majoriteter. Vi samlades på Aveny i Sundsvall för att lyssna på Axel Danielsson, konsult i ledarskapsfrågor, bland annat. Drygt 100 politiker från Västernorrland. Axel har 40 års erfarenhet av ämnet. Vilket ämne? Jo, hur vi ska leda våra nämnder enligt paragrafer och reglementen och inte minst kommunallagen.

Klockorna stannade bara av att läsa denna konferensinbjudan. Hård bark att tugga. Men Axel Danielsson överraskade. Han visade sig vara en stjärna, som höll oss i ett järngrepp från halv tio till halv tre i måndags. Jag lärde mig mycket nytt, tror alla gjorde det. Axel älskar sitt yrke, det förstår jag när han tillåter oss att ringa på kvällar och helger om vi tappar styrfart i nämnden. När man älskar sitt yrke och ämne gör man bra föreläsningar.

Med så lång erfarenhet kunde han ösa på med bra exempel, där vi bland annat fick lära oss att vi har ett tvåpartisystem, de röda och de blåa. Beroende på situation och önskan om variation kan man säga socialdemokraterna och moderaterna när man ger sina exempel. Men som sagt det funkar även med de blåa och de röda.

Vi gick därifrån med lätta steg och ett saligt leende på läpparna. Väl använd tid tyckte det flesta. Ingen ifrågasätter en sådan auktoritet, inte ens bland alla vi som är i ifrågasättarbranschen.

Så mycket vi fick med oss därifrån, bland annat att kultur och fritidsnämnden kan man både ha och mista i en kommun.

Reinhold Hellgren
Ordförande i Kultur och fritidsnämnden

Ironier

Från och med 1 januari är jag ordförande för Kultur och fritidsnämnden i Sundsvall. Känns som jag varit det redan i ett par månader. Representanter för olika verksamheter, medborgare med idéer och företag med projekt har hört av sig, ja närmast köat för att få en tid, en träff. Hade faktiskt inte kunnat föreställa mig detta.

En annan observation är att allt jag nu säger tas bokstavligt. Är ganska tilltalad av ironier, ett skönt sätt att flabba åt omvärlden. Men det funkar inte när man blir tagen bokstavligt. Tråkigt. Vår statsminister noterade detta faktum i början av sin första regeringsperiod, ironier funkar inte.

Kan detta vara en förklaring till varför ledande politiker blir så tråkiga?

Men vet ni, jag tänker fortsätta ironisera över vår absurda tillvaro. Av ren trots mot tingens oordning. Ändrar mig inte på den punkten.

Reinhold Hellgren
Centerpartiet