Jämställdhet. Deltog på ett seminarium i ämnet på torsdag förra veckan. Svårt ämne. Känsligt ämne. Kanske just för att alla är berörda. Men ännu mer för att det grenar ner till vad man är snarare än vad man tycker. Gäller liksom att väga sina ord på seminarier av denna sort.
Min hållning i frågan är att det alltid är bättre med hälften av varje sort, alltså könen då. Som man, tycker jag dessutom att det blir roligare då, på alla vis. Men min inställning bygger på att vi i grunden är olika och det är just detta som skapar dynamiken.
Har ju pratat med många kvinnor som säger sig funka bättre med män än med kvinnor och den vanliga förklaringen är att män är rakare i sin kommunikation och lättare att förutsäga. De hänger liksom inte upp sig på saker brukar det heta. Kan nog stämma och det är just detta som tråkar ut mig i längden i sällskap med bara män. Just denna förutsägbarhet.
Kvinnor däremot, ser jag som mycket mer intressanta varelser. Tänker oftast mer på helhet och väger in allt i kalkylerna, men drar slutsatser som ger sken av att redan från början veta. Vissa kallar det intuition. Ja detta är alltså min erfarenhet. Denna oförutsägbarhet är utmanande och sätter både hjärna och hjärta i process. Kräver skärpning.
Något sådant diskuterades naturligtvis inte på seminariet. På seminarier svänger man sig med begrepp. Gabriella Fägerlind, civilingenjör och genuskunnare utmanade våra fördomar om yrkesroller och andra roller också för den delen. Ibland tankeväckande, men det mesta satt ju redan hos de flesta av oss gissar jag.
Amineh Kakabaveh, riksdagskvinna för vänsterpartiet. Hon tvingades fly från Iran för sitt politiska engagemang. Har kämpat hårt. Här kom en agitator, som gav oss den strukturella förklaringen till ojämlikheten. Olika uppfostran, olika bemötande hela livet ut i ett patriarkaliskt samhälle, där kvinnor underordnas. Vi fick veta, flera gånger, att vänsterpartiet minsann är bra på jämlikhet.
Jaha? Så bra då. Vi andra då, som släpat oss dit för en halvdag i konserthusets samlingssal? Omärkligt övergick det från seminarium till lektionstimme med fikarast.
Gick därifrån med en axelryckning, vet att jag inte var ensam om den känslan. Några kände ett pekfinger på näsan fortfarande ute på Köpmangatan fick jag veta. Varför kan vi aldrig prata om värdet av en jämn fördelning på könen, alltså vad kommer ut av det i slutändan? Det blir roligare så sa jag och hon, Amineh, hajade till och drog efter luft. Fort kastade jag fram att det bara var en reflexion, just för att slippa höra en harang om hur viktigt det är att ta frågan på största allvar.
Förutsägbarhet var ordet och plötsligt tycktes det mig som jag befann mig någon annanstans än just på ett seminarium om jämställdhet.
Reinhold Hellgren
Gruppledare Centerpartiet i Sundsvall
söndag 23 maj 2010
onsdag 19 maj 2010
Vågar vi släppa fram nya debattörer?
Gjorde misstaget nu på morron och läste Peder Björks, S, inlägg på denna sida, nu måste jag dra iväg några rader ändå och ta nästa buss. Undrar om man godkänner min försening om jag berättar att jag var tvungen att svara på Peders blogginlägg? Vadå tvungen?
Han deltog på skoldebatt på Hedbergska igår tillsammans med representanter för övriga partier. Lärarförbundet arrangerade. I sitt inlägg skriver Peder Björk att man ska utveckla skolan genom att ha en god ekonomi i kommunen, mer precis än så är han faktiskt inte. Centerpartiet och alliansen kommer inte att kunna göra nåt vettigt för vi kommer, enligt samme sagesman, inte att klara kommunens ekonomi. Mer precis än så är han inte där heller.
Men vi har ändå ett faktum han inte kan komma förbi och det är att den goda ekonomi han säger att hans parti har skaffat kommunen beror till stor del på de 95 miljoner kronor man skurit från skolans budget, genom en minskning av skolpengen med ca 5 000 kr per elev och år. På detta vis skaffar sig Peder Björk en god ekonomi för att satsa på skolan. Ridå.
I vanliga fall brukar vi inte gå in i detalj när det gäller förhinder, vi respekterar varandras förklaringar. Så måste det vara. Men Peder noterar att jag, som gruppledare inte var där, inte heller mina kollegor från fp och m. Det var synd tyckte han. Man bjöd ju in till partiLEDARdebatt. Miljöpartiets gruppledare Ingrid Möller var inte fullt så duktig på att dölja sitt missnöje i saken.
Jag var faktiskt där, från cirka 18.25 till 19.12 då jag åkte hem till min dotter på 8 år som var ensam hemma. Ska lägga sig halv åtta. Hon ska vara med mig nu några dagar då hennes mamma fått ställa upp under min Trondheimvistelse, där för övrigt Peder Björk var med.
Som tur är har jag Anders Larsson, vår ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden, som kunde rycka in och göra sin första debatt. Det är inte lätt, men någon gång måste vara den första och han gjorde det bra. Känner mig faktiskt lite stolt över min kamrat.
Mindre stolt känner jag mig över att befinna mig i ett sammanhang där det med ord uppmuntras att sprida på gracerna, att fostra många debattörer. Där det med ord uppmuntras att delta som förälder, en så viktigt grupp, men i handling signaleras motsatsen.
Reinhold Hellgren
Gruppledare Centerpartiet
Han deltog på skoldebatt på Hedbergska igår tillsammans med representanter för övriga partier. Lärarförbundet arrangerade. I sitt inlägg skriver Peder Björk att man ska utveckla skolan genom att ha en god ekonomi i kommunen, mer precis än så är han faktiskt inte. Centerpartiet och alliansen kommer inte att kunna göra nåt vettigt för vi kommer, enligt samme sagesman, inte att klara kommunens ekonomi. Mer precis än så är han inte där heller.
Men vi har ändå ett faktum han inte kan komma förbi och det är att den goda ekonomi han säger att hans parti har skaffat kommunen beror till stor del på de 95 miljoner kronor man skurit från skolans budget, genom en minskning av skolpengen med ca 5 000 kr per elev och år. På detta vis skaffar sig Peder Björk en god ekonomi för att satsa på skolan. Ridå.
I vanliga fall brukar vi inte gå in i detalj när det gäller förhinder, vi respekterar varandras förklaringar. Så måste det vara. Men Peder noterar att jag, som gruppledare inte var där, inte heller mina kollegor från fp och m. Det var synd tyckte han. Man bjöd ju in till partiLEDARdebatt. Miljöpartiets gruppledare Ingrid Möller var inte fullt så duktig på att dölja sitt missnöje i saken.
Jag var faktiskt där, från cirka 18.25 till 19.12 då jag åkte hem till min dotter på 8 år som var ensam hemma. Ska lägga sig halv åtta. Hon ska vara med mig nu några dagar då hennes mamma fått ställa upp under min Trondheimvistelse, där för övrigt Peder Björk var med.
Som tur är har jag Anders Larsson, vår ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden, som kunde rycka in och göra sin första debatt. Det är inte lätt, men någon gång måste vara den första och han gjorde det bra. Känner mig faktiskt lite stolt över min kamrat.
Mindre stolt känner jag mig över att befinna mig i ett sammanhang där det med ord uppmuntras att sprida på gracerna, att fostra många debattörer. Där det med ord uppmuntras att delta som förälder, en så viktigt grupp, men i handling signaleras motsatsen.
Reinhold Hellgren
Gruppledare Centerpartiet
17 maj i Trondheim
Nyss hemkommen från 17 majfirandet i Trondheim är det skönt att få njuta av lite lugn och tystnad här hemma. Hipp Hipp Hurra! Ett så massivt och intensivt firande har jag aldrig varit med om, inte ens på min 40-årsdag. Vår delegation från Sundsvalls kommun har enats med Östersund och Trondheim om fortsatt och fördjupat samarbete – SÖT samarbetet. En avsiktsförklaring. Det var syftet med besöket. Men det gjorde ju inte ont att ta det på 17 maj.
Vi stod på podium tillsammans med Trondheims ledning och såg 12 000 ungdomar paradera förbi, det var alla skolor. Silvia-vinkningen kändes från början lite obekväm men den satt som en reflex till slut. Två timmar senare var det dags för oss att paradera, tillsammans med ytterligare 12 000 trondheimare. Då var det alla föreningar, organisationer och studenter. Vi gick runt halva stan och jag tror HELA stan var ute på gatorna. Kan inte ha varit många som stannat hemma. Trots att det var rätt taskigt väder. Kylslaget och molningt.
För er som inte deltagit där nån gång kan jag rekommendera en resa till Trondheim på 17 maj. Entusiasmen är svår att begripa, men historien förklarar det för oss. Norge förlorade drygt 10 000 soldater i andra världskriget och det finns förgreningar till vår samtid som slår in i de flesta släkter. Alla är delaktiga i sitt lands historia.
SÖT -samarbetet handlar i första hand om infrastruktur, kultur och högre utbildning. Green Highway med miljövänliga transporter mellan Sundsvall. Östersund och Trondheim är det framgångsrikaste arbetet hittills i denna treenighet.
Vi har mycket att lära av Trondheim och de av oss och jag är glad att samarbetet fortsätter och fördjupas. Trondheim är dubbelt så stor kommun som Sundsvall, så där finns potentialer och resurser.
Reinhold Hellgren
Gruppledare Centerpartiet
Vi stod på podium tillsammans med Trondheims ledning och såg 12 000 ungdomar paradera förbi, det var alla skolor. Silvia-vinkningen kändes från början lite obekväm men den satt som en reflex till slut. Två timmar senare var det dags för oss att paradera, tillsammans med ytterligare 12 000 trondheimare. Då var det alla föreningar, organisationer och studenter. Vi gick runt halva stan och jag tror HELA stan var ute på gatorna. Kan inte ha varit många som stannat hemma. Trots att det var rätt taskigt väder. Kylslaget och molningt.
För er som inte deltagit där nån gång kan jag rekommendera en resa till Trondheim på 17 maj. Entusiasmen är svår att begripa, men historien förklarar det för oss. Norge förlorade drygt 10 000 soldater i andra världskriget och det finns förgreningar till vår samtid som slår in i de flesta släkter. Alla är delaktiga i sitt lands historia.
SÖT -samarbetet handlar i första hand om infrastruktur, kultur och högre utbildning. Green Highway med miljövänliga transporter mellan Sundsvall. Östersund och Trondheim är det framgångsrikaste arbetet hittills i denna treenighet.
Vi har mycket att lära av Trondheim och de av oss och jag är glad att samarbetet fortsätter och fördjupas. Trondheim är dubbelt så stor kommun som Sundsvall, så där finns potentialer och resurser.
Reinhold Hellgren
Gruppledare Centerpartiet
fredag 14 maj 2010
Jobbfrågan viktigast för ungdomar
Veckan som gick var jag på debatter och presentationer på gymnasieskolorna Västermalm och Hedbergska. När jag summerar diskussionerna med ungdomarna står det klart att jobbfrågan är den viktigaste för dem. Lätt att se då våra foldrar om vad centerpartiet vill göra för jobben gick betydligt fortare än miljöfoldrarna.
Trots detta jublades det i aulan när miljöpartisten vevade på med sitt framtidsbudskap som innebar en kursändring, en 180 gradare, där miljöfrågan svarar för framtidsjobben. En fråga från publiken var om han kunde precisera vad det skulle kunna vara för jobb. Men det kunde han inte berätta.
Trädgårdsmästare kanske, eller plocka skräp i vårdiken. Ja som ungdomsförbundare är det lätt att måla med breda penslar. Vi kommer att skapa många miljöjobb, så är det. Men man bör också berätta att de flesta miljöjobben kräver hög kompetens och lång utbildning.
Vad jag ser framför mig för ungdomsjobben är ett mycket närmare samarbete mellan skola och näringsliv, där praktikperioderna blir längre och mer varierade. Där företagen tidigt visar sig och informerar om vilka jobb de kan erbjuda. Naturligtvis ska offentlig sektor göra på samma vis. Det kommer att behövas en hel armé av nya arbetstagare att kliva in på alla vakanser som uppstår när de födda på 1940-talet går i pension.
Men återigen, en förutsättning är ju att detta blir känt för ungdomarna. Det är en ambition som vi uppenbarligen inte delar med miljöpartiet de gröna.
Trots detta jublades det i aulan när miljöpartisten vevade på med sitt framtidsbudskap som innebar en kursändring, en 180 gradare, där miljöfrågan svarar för framtidsjobben. En fråga från publiken var om han kunde precisera vad det skulle kunna vara för jobb. Men det kunde han inte berätta.
Trädgårdsmästare kanske, eller plocka skräp i vårdiken. Ja som ungdomsförbundare är det lätt att måla med breda penslar. Vi kommer att skapa många miljöjobb, så är det. Men man bör också berätta att de flesta miljöjobben kräver hög kompetens och lång utbildning.
Vad jag ser framför mig för ungdomsjobben är ett mycket närmare samarbete mellan skola och näringsliv, där praktikperioderna blir längre och mer varierade. Där företagen tidigt visar sig och informerar om vilka jobb de kan erbjuda. Naturligtvis ska offentlig sektor göra på samma vis. Det kommer att behövas en hel armé av nya arbetstagare att kliva in på alla vakanser som uppstår när de födda på 1940-talet går i pension.
Men återigen, en förutsättning är ju att detta blir känt för ungdomarna. Det är en ambition som vi uppenbarligen inte delar med miljöpartiet de gröna.
måndag 10 maj 2010
Debattkalops
Som politiker utsätts man för allehanda debattexperiment. Nyss hemkommen från det senaste spektaklet kan jag bara sjunka ner i soffan skratta för mig själv.
Debatten var två timmar på Västermalms skola på förmiddan och två timmar på Hedbergska på eftermiddan. Där stod skolnämndspolitiker från Stockholms stad, turnerande studentpolitiker på riksnivå, projektanställda unga länspolitiker, fattiga ungdomsförbundsordförande, en riksdagsledamot åsså jag då som ensam lokalpolitiker från Sundsvall. Äldst dessutom. Laddad för en lokalpolitiskt debatt finner jag mig stående mitt i en rikspolitisk pajkastning med procentsiffror som iskallt spöregn, skuldbeläggande och fabricerade motsättningar. Unga politiker uppträder som sina företrädare på TV. Till slut duger vad som helst som slagträ. Publiken hejar på. Infotainment.
Till detta en debattledare som fördelade tiden ”mellan blocken” som hon beskrev det. Inte förrän på slutet fick vi reda på det, vilket förklarar varför jag och kristdemokraten flera gånger inte ens fick hålla micken själva. Det var den unga folkpartisten från Stockholm som smattrade fram sina budskap med ett krampaktigt grepp om micken. Efter hennes inlägg var allianstiden slut. Nästa fråga.
Vidhöll min plan och fortsatte prata lokalpolitik, vi befinner ju oss i Sundsvall för böveln. Men icke. Likt en tvål gled frågan tillbaka till rikspolitiken. Processen pågick stående rätt upp och ner på en scen i två timmar, två gånger.
Hon folkpartisten, från Stockholm, var mycket påläst och duktig. Det vill jag framhålla. En eloge även till eleverna som applåderade och undvek att bua. Men för att det ska bli en vettig debatt måste vi ju vara överens om vad och på vilken nivå vi ska debattera. Detta framförde jag också efteråt och det lät som ansvarig lärare tog det till sig. Skulle kunna skriva länge om vilka orimligheter som kom över läpparna på vänsterpartisten och miljöpartisten men jag ger dem inte det utrymmet här.
Tror det är bäst att ha renodlade lokaldebatter och riksdebatter, för åhörarnas skull främst.
Reinhold Hellgren
Gruppledare C
Debatten var två timmar på Västermalms skola på förmiddan och två timmar på Hedbergska på eftermiddan. Där stod skolnämndspolitiker från Stockholms stad, turnerande studentpolitiker på riksnivå, projektanställda unga länspolitiker, fattiga ungdomsförbundsordförande, en riksdagsledamot åsså jag då som ensam lokalpolitiker från Sundsvall. Äldst dessutom. Laddad för en lokalpolitiskt debatt finner jag mig stående mitt i en rikspolitisk pajkastning med procentsiffror som iskallt spöregn, skuldbeläggande och fabricerade motsättningar. Unga politiker uppträder som sina företrädare på TV. Till slut duger vad som helst som slagträ. Publiken hejar på. Infotainment.
Till detta en debattledare som fördelade tiden ”mellan blocken” som hon beskrev det. Inte förrän på slutet fick vi reda på det, vilket förklarar varför jag och kristdemokraten flera gånger inte ens fick hålla micken själva. Det var den unga folkpartisten från Stockholm som smattrade fram sina budskap med ett krampaktigt grepp om micken. Efter hennes inlägg var allianstiden slut. Nästa fråga.
Vidhöll min plan och fortsatte prata lokalpolitik, vi befinner ju oss i Sundsvall för böveln. Men icke. Likt en tvål gled frågan tillbaka till rikspolitiken. Processen pågick stående rätt upp och ner på en scen i två timmar, två gånger.
Hon folkpartisten, från Stockholm, var mycket påläst och duktig. Det vill jag framhålla. En eloge även till eleverna som applåderade och undvek att bua. Men för att det ska bli en vettig debatt måste vi ju vara överens om vad och på vilken nivå vi ska debattera. Detta framförde jag också efteråt och det lät som ansvarig lärare tog det till sig. Skulle kunna skriva länge om vilka orimligheter som kom över läpparna på vänsterpartisten och miljöpartisten men jag ger dem inte det utrymmet här.
Tror det är bäst att ha renodlade lokaldebatter och riksdebatter, för åhörarnas skull främst.
Reinhold Hellgren
Gruppledare C
onsdag 5 maj 2010
Skillnaden mellan vi och dom
En uppmuntrande inställning till de som försöker skapa en egen verksamhet att kunna leva på och att även kunna bli rik på. Denna inställning måste omsättas i handling för att vara giltig när det gäller politiska partier. Så skulle jag vilja förklara begreppet företagsklimat kortfattat.
Sundsvalls kommun har sjunkit från plats 174 till 200 i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet i alla 290 kommuner i landet.
Jag påstår att den politiska majoriteten i Sundsvalls kommun bestående av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna, som partier, saknar den ovan beskrivna inställningen till företagande. Även om nuvarande kommunalråd Peder Björk, S, och för den delen även hans företrädare Anita Bdioui, S, talade väl om företagandet genomsyras inte deras parti av samma attityd. Med vänsterpartiet arm i arm väntar inte heller någon attitydförändring.
Mina allianskamrater har på denna bloggsida beskrivit vilka förslag vi i alliansen har för bättre företagsklimat och hur det har motarbetats av den politiska majoriteten.
Jag påstår att centerpartiet tillsammans med övriga allianspartier genomsyras av den nödvändiga inställningen till företagande och företagare.
Däri ligger skillnaden och därför kommer Sundsvalls företagsklimat att bli bättre om vi får ta makten.
Reinhold Hellgren
Gruppledare Centerpartiet
Sundsvalls kommun har sjunkit från plats 174 till 200 i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet i alla 290 kommuner i landet.
Jag påstår att den politiska majoriteten i Sundsvalls kommun bestående av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna, som partier, saknar den ovan beskrivna inställningen till företagande. Även om nuvarande kommunalråd Peder Björk, S, och för den delen även hans företrädare Anita Bdioui, S, talade väl om företagandet genomsyras inte deras parti av samma attityd. Med vänsterpartiet arm i arm väntar inte heller någon attitydförändring.
Mina allianskamrater har på denna bloggsida beskrivit vilka förslag vi i alliansen har för bättre företagsklimat och hur det har motarbetats av den politiska majoriteten.
Jag påstår att centerpartiet tillsammans med övriga allianspartier genomsyras av den nödvändiga inställningen till företagande och företagare.
Däri ligger skillnaden och därför kommer Sundsvalls företagsklimat att bli bättre om vi får ta makten.
Reinhold Hellgren
Gruppledare Centerpartiet
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
